Looking back...

Om man mot förmodan skulle bli riktigt gammal, liksom riktigtriktigtgammal. Så gammal att alla ens bekanta är döda, folk man växt upp med sedan länge bortglömda. När man då ser tillbaka på sitt liv, val man gjort, folk man träffat, chanser man tog eller var för feg för att ta. Vad kommer man tycjka då? kommer man ångra sig som fan över saker, undra om nått blivit annorlunda om man bara gjort på nått annat sätt?

Kommer hinder man stötte på under livets gång vara så små och löjliga att man inte fattar hur man kunde låtit dem stoppa sig, eller är man glad att man gjorde på ett sätt eller ett annat?

 Kommer det här inlägget finnas kvar så jag kan sura över alla stavfel som blev bara för att jag har tangentbordet i knät?Jag vill veta sånt här, helst redan nu...